
Täckgrödor planteras för att minimera jorderosion, öka gynnsam mikrobiologisk aktivitet och generellt förbättra jordens struktur. Funderar du på att odla en täckgröda? Det finns många att välja mellan, men vinterråg är en utmärkt val. Vad är vinterråg? Läs vidare för att lära dig mer om att odla vinterråg som täckgröda.
Vad är vinterråg?
Vinterråg är det mest vinterhärdiga av alla spannmål. Det tål temperaturer ner till -30 grader F (-34 °C) när det väl har etablerat sig. Det kan gro och växa i temperaturer så låga som 33 grader F (0,5 °C). Vinterråg ska inte förväxlas med rajgräs. Rajgräs används till gräsmattor, betesmark och hö för boskap, medan vinterråg används som täckgröda, foderväxt eller som spannmål för att tillverka mjöl, öl, vissa whiskysorter och vodka, eller kan ätas hel som kokta rågkorn eller rullade som havregryn. Vinterråg är nära besläktat med korn och vete och tillhör vetesläktet Triticeae.
Varför ska jag plantera vinterråg?
Att odla vinterråg som täckgröda är ett utmärkt val. Det är billigt, lättillgängligt, enkelt att så och odla och lätt att plöja ner. Det producerar mer torrsubstans på våren än andra spannmålssorter och dess långa, djupa rötter har en gynnsam effekt på jordens struktur. Det produktiva rotsystemet gör också att vinterråg tål torka bättre än andra spannmålssorter. Vinterråg som täckgröda växer också bättre än andra spannmål i jord med låg fertilitet.
Hur man odlar vinterråg som täckgröda
Som nämnts är det ganska enkelt att odla vinterråg som täckgröda. Den trivs i väldränerad lerjord men tål även tung ler- eller sandjord. Det rekommenderade pH-värdet för odling av vinterråg är 5,0 till 7,0, men den är inte kräsen och växer i intervallet 4,5 till 8,0. Täckgrödor av vinterråg sås på senhösten nära den första lätta frosten. För att säkerställa en god täckning som skydd mot vintererosion används en hög såhastighet. Kratta trädgården jämn och sprid 2 pund (1 kg) frö per 1 000 kvadratfot (100 kvadratmeter). Kratta lätt för att täcka fröet och vattna sedan. Så inte råg mer än 5 cm djupt. Råg behöver sällan extra gödsel, eftersom det tar upp kväve i jordresterna när det följer efter andra grödor som har gödslats med kväve. När vintern avtar och dagarna blir längre upphör rågets vegetativa tillväxt och blomningen påbörjas. Om råg får blomma kan den vara långsam att brytas ned. Därför är det bättre att klippa ner den och bearbeta den i jorden när den är mellan 15 och 31 cm hög.




